Search
    2016-11-24

    Volvos haverikommission använder sina resultat till att öka säkerheten

    Sedan grundandet 1969 har Volvos haverikommission utrett tusentals trafikolyckor, vilket har gett en världsunik kunskapsbas. Genom ett nära samarbete med produktutvecklingssidan har deras lärdomar snabbt fått genomslag, och går igen både i Volvo Lastvagnars tekniska säkerhetslösningar och i den globala spridningen av företagets säkerhetsfilosofi.

    Världens tuffaste lastbilstest

    Volvo Lastvagnars slagprov har utvecklats och förfinats genom decennierna men består fortfarande av tre moment. Först belastas hyttens tak med en vikt som motsvarar 15 ton. Därefter låter man en pendel slå mot hyttens främre vänstra hörnstolpe. Slutligen slår pendeln mot hyttens baksida. Pendeln som används väger ett ton och släpps från tre meters höjd.

     

     

    För att hytten ska få godkänt i provet får deformationen inte inkräkta på förarens och övriga åkandes överlevnadsutrymme. Hytten måste behålla sin ursprungliga struktur, och dörrarna ska förbli stängda samt gå att öppna utan verktyg efteråt.

    När Volvos haverikommission, Accident Research Team, grundades 1969 var det utifrån behovet av att öka kunskapen om de faktorer som orsakar en trafikolycka och händelseförloppet därefter. Hur klarade fordonet krocken? Hur skyddades föraren och passagerarna och vad hände med de andra inblandade fordonen? Genom att besöka olycksplatsen och noggrant kartlägga detaljer såsom bromsspår och kollisionsskador samt intervjua polis, förare och sjukvårdspersonal kunde haverikommissionen få en bild av vad som hänt innan olyckan inträffade, vad som orsakat den, samt vad som orsakat eventuella skador.

    På den tiden var krocktest det enda sättet att testa en lastbils robusthet, och med hjälp av haverikommissionens kunskaper om verkliga trafikolyckor kunde Volvo utveckla sitt klassiska svenska slagprov, som i dag är det tuffaste testet för lastbilar i världen. Sedan dess har haverikommissionen byggt upp en omfattande databas av typolyckor, som i sin tur även använts som underlag i utvecklandet av olika ­datorsimuleringar. Men trots nya tekniska möjligheter att testa olika säkerhetsfunktioner via CAD-teknik och olika simuleringsverktyg är fältarbetet lika viktigt i dag som det var 1969.

    – Både krocktest och olyckssimuleringar bygger på vissa standardfall för trafikolyckor. Problemet är att verklighetens olyckor inte följer någon standard, då ingen olycka är den and­ra lik. Ute på fältet undersöker vi alltid den skadade lastbilen noggrant, och både här och i efterhand på våra verkstäder har vi möjlighet att upptäcka saker, till exempel att vi kanske skyddar föraren så bra mot en viss typ av olycksrelaterad skada att andra skador börjar uppkomma i stället. Efter ett tag börjar vi kunna se en trend åt något håll som kan leda till att vi ändrar våra krocktest, simuleringar och produktdesign för att bättre matcha verklighetens nya körbeteenden och infrastruktur, säger Peter Wells, chef för haverikommissionen.

    På Volvo Lastvagnars designavdelning har den ansvarige chefen Rikard Orell och hans kollegor ett nära samarbete med Peter Wells och hans arbetsteam. Designavdelningen har en central roll i Volvo Lastvagnars produktutveckling, då det är deras uppgift att få ihop en fungerande helhet av de olika kravställningar som de får in från organisationen.

    – Säkerhet är en del av vårt DNA och det märks tydligt i hytternas designuttryck, både utvändigt och invändigt. Om vi tar nya Volvo FH som exempel kan vi se att backspeglarna utformats för att man ska uppnå en bra balans mellan den direkta sikten framåt och bästa möjliga sikt bakåt, samtidigt som de även bidrar till lastbilens identitet. Invändigt är placeringen och utformningen av instrument och reglage noggrant genomtänkt, och instrumentpanelens rena och avskalade design hjälper föraren att bibehålla sitt fokus på vägen. De rundade hörnen i sin tur minskar risken för islagsskador vid en krock, säger Rikard Orell, designchef.

    Både Peter Wells och Rikard Orell anser att utvecklingen inom fordons- och transportområdet just nu är inne i en spännande fas. Aktiva säkerhetssystem (som både kan hjälpa föraren genom att varna om en olycka är på väg att inträffa samt ta över kontrollen av fordonet om föraren inte hinner reagera i tid) införs i allt högre grad som komplement till de traditionella, så kallade ”passiva” säkerhetssystemen, där säkerhetsbältet är ett viktigt inslag. Det pågår även en utveckling av semiautonoma och helt automatiserade funktioner som bättre ska kunna hjälpa föraren, exempelvis genom att begränsa konsekvenserna av trötthet och distraktion.

    – Samtidigt handlar det inte bara om ny teknik. Våra trafikmiljöer blir allt mer avancerade och uppkopplade, och i dag inträffar många trafikolyckor i våra städer där antalet fordon, fotgängare och cyklister ständigt ökar. Det finns en gräns för vad vi som fordonstillverkare kan uppnå på egen hand, och det blir allt viktigare att få till en omfattande samverkan mellan olika aktörer, säger Peter Wells.

    Förutom att hämta in och lagra information om olika olyckor och se till så att nya rön snabbt når fram till rätt personer inom Volvo Lastvagnar, har haverikommissionen även i uppgift att sprida Volvos säkerhetsbudskap på en global arena. Det kan handla om allt från att prata om trafiksäkerhet i olika forum till att inleda samarbeten med forskningsinstitut eller med nyckelpersoner i lokala infrastrukturprojekt för att tillsammans utveckla mer effektiva och säkra transportsystem.

    En grundförutsättning för att kunna lyckas med detta är att ha djupgående kunskap om mänskligt beteende. Detta eftersom kännetecknet för ett effektivt säkerhetssystem är att det utformats utifrån både förarnas och teknikens respektive förmågor och begränsningar. Systemen ska fungera som ett komplement och ett stöd till föraren, och inom detta område har Volvo Lastvagnar ett särskilt team, Förarmiljö och mänskliga faktorer, som bland annat utvecklar olika användargränssnitt mellan lastbil och förare.

    – I grunden handlar det om att definiera funktionen ur förarens perspektiv med en strategi för hur, när och var information, varningar och ingripanden ska utlösas. Föraren måste kunna behålla sitt fokus på vägen och inte störas visuellt eller kognitivt av informationen på instrumentpanelen. Allra helst ska lösningarna vara så bra att de håller globalt. IPhone är ett bra exempel på den här typen av inkluderande design – ett fenomen jag tror kommer att bli allt viktigare i framtiden, säger avdelningens chef Frida Ramde. 

    Hennes team har stor nytta av haverikommissionens insamlade kunskap, som hjälper dem att se om ett olycksmönster behöver förebyggas, och att testa och utveckla olika HMI (Human–Machine Interaction – samspelet människa–maskin) som ska underlätta för föraren och förhindra olika typer av olyckor. Hennes teams arbete blir i sin tur en viktig input för både haverikommissionen och Produktdesign, som både tar del av hennes avdelnings förslag om nya HMI och deras forskning kring distraktion och så kallade ”överföringar” – det svåra moment som avser överlämnandet av kontrollen av fordonet mellan förare och lastbil.

    – I och med den storskaliga introduktionen av aktiva och automatiserade säkerhetssystem blir det allt viktigare med kunskaper om de här situationerna och andra utmaningar som är kopplade till den mänskliga faktorn. Det är ett spännande område där tekniken just nu utvecklas snabbt. Samtidigt måste lämpligheten hos ett fordons HMI och hur väl det hjälper föraren testas grundligt innan det släpps på marknaden, säger hon.

    Frida Ramde får medhåll av Peter Wells, som tror att vi kan komma att se en positiv utveckling inom trafiksäkerhetsområdet i takt med att allt fler aktiva säkerhetsfunktioner introduceras. Samtidigt betonar han att de aktiva systemen ska ses som ett komplement till de passiva systemen, och inte som deras ersättare.

    – Tyvärr kör många förare utan säkerhetsbälte. Detta trots att säkerhetsbältet fortfarande är den säkerhetsfunktion som räddar flest liv världen över! En dag kanske vi kommer att ha en värld helt utan trafikolyckor, men vi har en bit kvar till dess. Och fram till den dagen är vårt arbete med att medvetandegöra världen om farorna i trafiken lika viktigt som fram­tagandet av våra tekniska säkerhetslösningar, säger han. 

    Text Linda Thomsen Högfeldt Foto Robin Aron Olsson, Volvo Lastvagnar

    KATEGORIER:
    Övrigt, Säkerhet, Lastbilar & teknik, Övrigt
    TAGS:
    Haverikommissionen, säkerhet, produktutveckling, tekniska lösningar, krocktest, slagprov, Accident research team, Peter Wells, trafikolyckor, trafiksäkerhet

    Kommentarer

    RSS
    BESÖK DATORVERSIONEN